PS. Idag tog Liv tag i mammans ben, när mamman satt på golvet, satte sig på huk, släppte benet – och reste sig upp (alltså utan att hålla i sig)! Sedan stod hon så i några sekunder till mamman började jubla och bröt koncentrationen. Ds.
”Nu ska vi dansa. Vänta lite, jag ska bara skriva det! Heter du mamm-a Li-na Pesson?”, säger hon medan hon skriver på ett papper. ”Är du 50 eller 100 (år)?”