Liv och hennes kompisar ska uppträda, har de bestämt. En av kompisarna har gjort en lapp som fritidspedagogerna kopierat och Liv och hennes kompisar har tejpat upp över hela skolan ”för att ingen ska missa det”.
De ska sjunga och dansa till Lalehs Det kommer bli bra. Några killar i klassen ska stå för melodin genom att ”stampa med fötterna och så”. Än så länge har de bara övat på första meningen i refrängen: Jag är bara en sten i havet. Men Liv är inte orolig, de ska ju öva in sång och dans till resten av låten imorgon och ”det är ju först i övermorgon de ska uppträda!”
”Jag åsså klippa!” Trebarnsmamman tänker ”klipptekniken är ju inte hundra så hur djupa sår kan det egentligen bli?” och sedan ”låt gå”. Dessutom vet hon var det finns plåster.
Ps. Det klipptes konfetti och det behövdes inga plåster.
Max skulle absolut kissa. Eller bajsa. Kanske både och, han var inte helt säker. Men bråttom var det, vi fick springa till pottan.
Sedan kom det varken kiss eller bajs. Men viktigt att torka (med mycket papper) ändå.
Nästa stopp:
Nu ska vi gå och sätta specialkläder på.
Vi ska vara nära himlen, ovanför något som är blå.
Nu ska vi snart äta något som födelsedagsbarn alltid bör få,
oavsett om man fyller fyrtio eller två.
Men du får inte säga ”pax”.
Den här delar du med Max.
Pappan har blivit bortrövad från hemmet.
Du är bra på att laga mat.
Det blir ofta tomma fat.
Nu ska vi käka något som du gillar att äta och laga.
Med den här kan den rätten bättre smaka.
Den ska fixa det jobbiga med ett enkelt klick.
Ta bättre hand om den här än din förra manick.